SEXTON
Vi har fått ett stort kuvert från Ystad Allehanda, en packe torsdagsreklam och ett vykort modell större. Jag sliter upp det stora kuvertet. Mycket riktigt.
"Vi har i dagsläget inte någon ekonomisk möjlighet att tacka ja till ert erbjudande."
Ett mycket kort och formellt brev undertecknat av chefredaktören. Samtliga fem spalter plus mitt kompletterande besvarande av frågor bifogade. Jag bläddrar snabbt igenom dem, letar efter någon slags kommentar. Sidorna tycks orörda.
Fan.
Jag tittar in i det stora kuvertet, håller upp det mot ljuset. Tanken på ett avslag hade jag vant mig vid. Och visst är det snabba hanterandet berömvärt. Men ett enda ynka standardbrev känns underligt. Vilka tror de egentligen att vi är? Jag släpper hela skiten i golvet.
Sedan plockar jag upp det groteska vykortet.
- Här är något till dig Tore!
- Va?
- Här är ett vykort till dig!
- Åh vad trevligt.
- Jag tror att?
Men vafan.
Jag sparkar iväg bunten reklam över golvet och vänder på kortet. Mycket passande, en avskyvärt ful vy över centrala Söderhamn.
- TORE.
- Ja?
De sitter på golvet och skissar på sina naturscenerier när jag stormar in.
- Kan du förklara det här?
Jag håller demonstrativt upp kortet framför honom.
- Är det Söderhamn?
- Korrekt.
- Vem kan det då vara ifrån?
- Det vet du mycket väl.
- Nja?
- MATS-OVE.
- Åh, är det en hösthälsning?
- Det är mer än så.
Jag vänder tvärt och går tillbaka ut i köket. Daskar till en halvöppen skåpdörr och sätter mig.
- Mitt kort då?
- Du kan komma hit och läsa det.
Det snurrar till i skallen, jag är rejält irriterad.
- DET LIGGER HÄR PÅ BORDET OCH VÄNTAR.
Hur dum får man bli?
- Eller du kanske vill att jag ska läsa upp det?
- Gärna.
- Så att Gurun också kan höra?
- Självklart, Mats-Ove och jag har inga hemligheter för er.
Visst.
"Kära Broder!
Tack för ditt underbara brev! Jag gick omedelbart ned till Selma för att köpa detta trevliga vykort. Låt oss kalla det ett svarskort. Och tack för din inbjudan! Självklart kommer jag gärna ner och hälsar på. Vilket äventyr! Och du kan aldrig gissa vem som visat stort intresse att medfölja. Tony! Skåne har ju så länge fascinerat honom. Måne över Haväng!
Och tänk att ni ska bli brevbärare. I Malmö. Vad spännande! Oroa dig inte för din vän Filmgurun, lite frisk luft gör honom säkert bara gott. Och kanske lite jämnare i humöret. Huvudsaken är, precis som du skriver, att ni väljer rätt tillfälle att delge honom. Med lite finess kommer man långt!
Ser fram mot att få träffa er igen. Hälsa Jacques Werup!
För en återförening i Lyrikens tecken!
Mats-Ove Andersson
Poet, estradör, textförfattare"
